sitter o väntar på att de salta aporna ja köpte på kryssen förra helgen ska släppa tänderna så att jag kan få lägga mej o sova. fruktnapparna från haribo gick på två dar men djungelvrål är segare...mer långlivade. de biter sig fast i ens tänder o  vägrar släppa taget såvida man inte ä inne o petar bort dom med händerna. men då blir ju dom kladdiga. hur man än gör blir de fel.

däremot är spriten o ölen orörd, sånär som på ett par longdrinks. har känt för o supa till varje kväll denna vecka. varför då? inte känt så förut. vet bara att ja längtar tillbaks till de där fördömda finlandsfärjorna. inte silja galaxy dock. den sög. dåligt röj på den båten va det. vi va nog de enda fotbollslaget som va där. stor majoritet av män på dansgolvet. man märker hur illa de va när en av kompisarna dagen efter påpekar vilken stor röv en annan kille hade på dansgolvet. roligast på resan var dock att en av oss hamna i fyllecell o vi inte ens brydde oss o leta efter han. han va borta i åtta timmar, låg o skrek o grät i den kalla ökända färjecellen. vi brydde oss mer om att en av oss hade blitt av me sina pengar än att en va borta. haha sånt händer bara på fyllan. sen va de ju lite ironiskt att han i fyllecellen också hade de där försvunna pengarna i sin ficka...omedvetandes.

till sist ett stycke prosa signerat thomas öberg, bob hund:

för somliga är deras tidsfördriv, bara ett våffeljärn med sladden i

för somliga är deras sinnesfrid, bara ett våffeljärn med handen i