förstår du inte att jag är dum mot dej?

jag behandlar dej inte som man ska göra.

jag tar dej för given

jag tar dej när jag känner för det

jag dumpar dej när jag känner för det

jag kan inte låta bli att höra av mej till dej

varför lyssnar du inte på vad jag säger?

som om det aldrig hänt

varför gör du inte som du borde göra

lägga det här bakom dej

och gå vidare

varför gör du inte det?

vill jag att du ska sluta svara på mina brev

mina meddelanden

vore det bästa ifall du hittade en annan att vara med

eller skulle jag må dåligt då

det hade jag förtjänat

börjar inse mer och mer att jag inte är den jag alltid trott mej vara

i själva verket har det bott en annan personlighet inom mej

väntat på att få göra entre

tillslut hände det och vilken entre sen

kan inte få nog av det

det har blivit min drog

drogen äter upp mitt inre

mitt inre är befläckat

jag kan inte sluta

kan inte styra över mina handlingar

mina handlingar skördar offer

offer som är oskyldiga

oskulden har alltid varit mitt element

numera är den min fasad

nu står du på tur

ändock klamrar du dej fast

jag blir inte kvitt dej

jag har försökt

tro mej jag har försökt

men jag vill inte att du ska släppa taget

jag hittar ständigt nya mål

nya utmaningar

nya offer

nya oskyldiga

nya hjärtan ska krossas

mitt eget kommer nog aldrig att bli helt

ville att detta skulle hända

såg att det var på väg

lät det krypa sig närmare

offrade allt

drömde att detta skulle ske

vågade mej tro på det

tvingade fram en tår i ögat

satsade allt

kände mej belåten med tanken

om vad som skulle ske

trodde allt skulle bli bra

övervinna allt

försöker övertala mej själv

rättfärdiga mitt handlande

ställa allt tillrätta

överleva allt

fick som jag ville tillslut

blev det verkligen så mycket bättre

tog jag rätt beslut

ångrar allt

sitter o väntar på att de salta aporna ja köpte på kryssen förra helgen ska släppa tänderna så att jag kan få lägga mej o sova. fruktnapparna från haribo gick på två dar men djungelvrål är segare...mer långlivade. de biter sig fast i ens tänder o  vägrar släppa taget såvida man inte ä inne o petar bort dom med händerna. men då blir ju dom kladdiga. hur man än gör blir de fel.

däremot är spriten o ölen orörd, sånär som på ett par longdrinks. har känt för o supa till varje kväll denna vecka. varför då? inte känt så förut. vet bara att ja längtar tillbaks till de där fördömda finlandsfärjorna. inte silja galaxy dock. den sög. dåligt röj på den båten va det. vi va nog de enda fotbollslaget som va där. stor majoritet av män på dansgolvet. man märker hur illa de va när en av kompisarna dagen efter påpekar vilken stor röv en annan kille hade på dansgolvet. roligast på resan var dock att en av oss hamna i fyllecell o vi inte ens brydde oss o leta efter han. han va borta i åtta timmar, låg o skrek o grät i den kalla ökända färjecellen. vi brydde oss mer om att en av oss hade blitt av me sina pengar än att en va borta. haha sånt händer bara på fyllan. sen va de ju lite ironiskt att han i fyllecellen också hade de där försvunna pengarna i sin ficka...omedvetandes.

till sist ett stycke prosa signerat thomas öberg, bob hund:

för somliga är deras tidsfördriv, bara ett våffeljärn med sladden i

för somliga är deras sinnesfrid, bara ett våffeljärn med handen i

en ranglig stol

en surrande dator

de behöver fixas

stolen

datorn

en velig människa

en trevlig människa

ändå räcker det inte

ända fram

det behövs något mer

ett trasigt liv

en rörig hjärna

går det att fixa

livet kanske

hjärnan nej

en djup tanke

en kåt idé

vem vinner kampen

blod mot svett

nord mot syd

trasiga lakan

sönderbitna naglar

nervösa blickar

på stickan

hur kunde det hända

en flicka

en pojke

två vilsna avkommor

satta i en orättvis värld

ska de finna sin frid

han en gammal pojk

han en ung man

finns det nåt mellanting

en balans

pojke eller man

hon en svår människa

hon en människa som haft det svårt

när finner hon ro

när blir hon trygg

hon hoppas

en trasslig situation

en svår sits

finns det en balans

vart finner man den

hoppas de

en fyrbenad stol

en tyst dator

är allting bra nu

nej

bara för nu

har du tagit sprutan? kommer du ta sprutan? klart du ska ta sprutan, de ä ju ingen som dött utav sprutan, men däremot av att de inte gjorde det. tog sprutan alltså... varför blir ja alltid så less på saker som alla vill prata om??? ja har ända sen det kom fram det här med svininfluensan inte velat bry mej om den där flugan. ja ja kallar den för fluga för de ä så de känns, nåt som medierna bara blåser upp, mer o mer. man känner ju till alla överdrifter som skrivs i framförallt expressen o aftonbladet. ord som "chock" "katastrof" "stjärnan" "rekord" är ju ständigt förekommande. en bänknötare i ett allsvenskt bottenlag blir till en superstjärna när han kör rattfull, en öppen gylf blir en nakenchock osv.

men va ska man tro då egentligen om den där influensan?  på min arbetsplats är det en självklarhet att man ska ta den, det är tom såpass att man ska tala om för chefen varför man inte vill ta den. vafan har han med det o göra? det är ju mitt liv det handlar om. ja vill inte spruta en massa vacciner o skit bara för o va andra till lags. tydligen kan man ju sprida smittan fastän man "besprutat sig" så då kvittar de ju i det avseendet. nä ja tror på kroppen o dens egna försvar. dagens sjukvård har alldeles för stor tilltro till mediciner o piller. "bara patienten får ett recept i handen så ä han nöjd" liksom. det finns ingen som utreder sjukdomarna längre...de provar sig fram. hm ta de här så få vi se om du blir bättre....men vadå ta de här?? va händer me kroppens egna försvar om ja stoppar i mej en massa piller mot nåt ja inte har? samma sak resonerar ja me den där sprutan. fast vi får väl se vem som skrattar till sist... 

har lärt mej nåt nytt idag. så skulle det vara varje dag. jag ska ha det som motto här i livet. att jag ska lära mej nåt nytt varje dag.

idag lärde jag mej att det latinska namnet aurora borealis är northern lights dvs norrsken. imorn kanske ja lär mej nåt helt annat. kanske hur jantelagen kom till eller varför vi människor jämt tror att gräset är grönare på andra sidan gräset.

marlon brando pocahontas and me

imorn drar ja till sjöss, eller borde ja säga havs. det är ju ändå östersjön. japp ska åka tattartermos, närmare silja line galaxy. kommer bli skoj hoppas jag. borde packa iordning lite grejer, men som vanligt kommer jag aldrig igång med det förrän det är dags o sova. sen är det de förbannade spotifys fel att ja inte ä sugen på o packa. har tack vare spotify upptäckt vilket brett register bandet everclear har. har lyssnat mej döv på deras suveräne "one hit wonder" på youtube, men de va genom en amerikansk high school film (kommer ej ihåg namnet) ja upptäckte dom för drygt ett år sen. sen dess har min kärlek till deras musik bara blitt större o större. o nu har ja alltså genom spotify tillgång till alla låtar!! har en låt som heter pocahontas på hjärnan. jävligt bra skriven är den. amphetamine är också värd att nämnas...frågan är hur ja ska klara av ett dygn på vattnet utan dessa mästerverk. kanske skulle falla överbord o låta mej slukas  av havet...

har irriterat mej på en sak som rör våran underbara sportvärld. nämligen fotbollen och dess illvilja att låta sporten vara just det det är; ett spel.

det som irriterar mej speciellt är denna debatt kring vår käre domare som fick äran att döma den avgörande matchen mellan irland och frankrike. den som vann den matchen skulle me till vm nästa år. iaf så missar hansson, domaren, att thierry henry tar med handen vilket som så småningom leder till att frankrike vinner matchen o vips kvalificerar sig till vm. irland missar återigen ett vmslutspel. såg själv inte matchen men det har knappast undgått någon att hansson har blitt stor syndabock, alla såg ju att det var hands förutom han, det har till och med spekulerats i att han skulle va mutad. till och med storgalten själv, fifa presidenten sepp blatter har åsiktat sig i detta o tyckt att domaren gjorde fel.

men hallå säger jag... vem  är det som gjort fel egentligen????  jo det är ju fransmannen som tar med handen, som fuskar sig till fördelar i spelet som vi alla älskar o kallar fotboll. finns det ingen ära o heder i att vinna på rätt sätt?? är alla medel tillåtna bara man vinner. om inte domarn ser på, får man göra vad som helst då?  måste det till en domare för att uppfostra spelarna i vad som är rätt o fel. varför läggs hela ansvaret på domaren? visst nu har såklart henry fått en hel del skit också för att han ska tillhöra det fina sällskapet av fotbollens gentlemän. och det ska sägas, han har bett om ursäkt och även sagt att matchen kanske borde spelas om. lätt att säga nu det. men i stridens hetta, när bara minuter återstår av matchen där så mycket står på spel och lagkamraterna är överlyckliga över hans assist till målet, vem skulle gå fram till domaren och säga "döm bort målet, ja fuska, ja tog bollen med handen? nä skulle inte tro det.

ska vi jämföra det med hur vi beter oss i samhället? är det okej att köra mot rött ljus om ingen ser mej? får ja stoppa på mej en chokladkaka i affären om ja visste att ingen nånsin kommer få reda på det? är det okej att slå sin hustru så länge hon håller tyst om det? nä ja kanske överdriver en aning, men min poäng är att man kan undra för vems skull man spelar. svaret på denna fråga är ju såklart herr penningpung. allt handlar om pengar. man kan ju förstå irländarnas irritation över det hela och att det spekuleras i att det skulle va mutning på gång. frankrike är ju trots allt en världsnation vad det gäller fotboll o det vore ju en större skandal om inte frankrike gick till vm än irland.

men att spela om matchen?? eller låta irland få en fribiljett o bli 33.e nation i ett slutspel för 32 länder vore ju rent absurt. gjort är gjort säger jag. hur skulle det se ut om man börja granska o peta i matcher i efterhand som nån annan slags guds hand. det diskuteras även fler domare o videodomare o hela köret. nä inga fler avbrott än vi redan har. nä låt domaren vara en mänsklig varelse med rätt att göra fel som alla vi andra. personligen förstår ja inte hur folk väljer att bli domare i sporter som fotboll eller hockey där man får ta en hel del skit från alla möjliga håll. inte bara spelare utan även tränare, fans, media osv.

till saken hör även att jag själv spelar fotboll och är väl inte domarens bästa vän ska sägas, är väl inte helt juste i mitt spel o självklart går ja också över gränsen ibland.  men ja tar mitt straff, mitt gula kort utan diskussion när ja vet med mej att ja gjort fel.

få se nu, stryka skjorta, packa, borsta tänderna o sova....sen äre lördag :)

hej

trodde aldrig detta skulle ske, men tillslut fann jag mej tvungen att få utlopp för mina tankar, mina funderingar. de ligger inne o gror i mej och jag får snart panik. har blitt smått beroende av facebook och allt vad det innebär. vet inte hur många gånger jag har fått kortat ner min status för att gå inom dess ramar. men det innebär att jag måste gå in i texten o ta bort en massa onödiga tecken ja ibland t o m hela meningar, o då fallerar ju hela min tanke med inlägget. man kan likna det med ett på tok för långt sms där man tar bort punkter, det blir d osv. ja gillar inte att förkorta mej. detta kommer säkert att märkas här. men det här gör jag inte för någon annan skull än min. ja måste få skriva av mej. skrivandet har alltid varit min starka sida jämfört med det orala. men åter till facebook känner jag att ja bara blir orolig för vad som händer. medlemmarna blir allt fler o fler o äldre o yngre. det har helt enkelt blivit för stort.

jag har valt att döpa denna blogg, eller blogg o blogg, för i-landsfunderingar vilket är precis vad det låter som. den är skriven av en kille strax under 30 år som har en massa funderingar över saker o ting som händer i hans vardag o även sånt han åsiktar sig om.

min första i-landsfundering kommer därför handla om just detta. bloggandet. hur kommer det sig att fler o fler använder sig av det? har det ersatt dagboksskrivandet eller rentav samtalet mellan två ögon. eller är de snarare att vi känner ett behov att nå ut med vad vi tänker? att vi vill synas. ja det finns ju till o med de som gjort sig berömda genom sina bloggar.

mitt personliga svar på denna fråga ligger nog närmast det första alternativet. ja kände helt enkelt inte för o sitta o skriva ner i dagboksform eller nåt liknande vad ja tänker på. för det första blir min handstil så fruktansvärt dålig efter att ja fått upp tempot o inte kan hejda mej. o för det andra passar de mej bra att sitta vid datorn o lyssna på lite musik samtidigt. det ska bli intressant att se om detta bara är ett tillfälligt behov eller om det kommer att hålla i sig. kommer jag att fortsätta skriva ner mina tankar så här eller skulle ja ha använt mej av en annan uttrycksform. kanske skulle ja vända mej till en god vän eller kanske t o m en livscoach som det finns så gott om numer. eller skulle ja ha börjat skriva min egen biografi som aldrig kommer utges? ja det är frågorna ja hoppas ja kommer få svar på.

min inspiration får ja genom att lyssna på den underbara enya o även annan musik, finner även stor inspiration genom att se på långfilm. en film som har inspirerat mej mycket är en krigsfilm som heter "den tunna röda linjen". men den största källan finner ja trots allt i mej själv. ju sämre ja mår desto djupare o större blir mitt behov att rannsaka mina tankar. jag har ett samvete lika stort som ginungagapet i den fornordiska mytologin, o ångesten gör sig påmind lika ofta som hanhundar kissar revir på sina kvällspromenader.

detta är ingen blogg, det är ett ställe där ja får släppa ut min ångest, min panik, mina tankar o reflektioner.

det är en sida för mej själv. därför är ja anonym. jag går under ett annat namn än mitt eget o det är inte för att på nåt sätt inte stå upp för va ja tycker o tänker utan snarare för att ja inte känner det behovet att vara offentlig med min person, men däremot mina reflektioner.

tror dock inte det kommer bli ett problem, det här med offentligheten eftersom ja inte håller mej speciellt kortfattad utan lätt kan bli långrandig o trist att läsa för nån annan än mej.

det är dock tillåtet för andra att läsa o kommentera om dom så vill

så ja gör ett försök

hoppas detta var ett klokt beslut

mvh frankc